I del ett av Ett försvar för traditionella värden skrev jag om de biologiska skillnaderna mellan könen, attraktion samt reproduktionsstrategier. I del två förklarade jag hur det är kvinnorna som väljer, att den moderna dejtingmarknaden därför är kraftigt till kvinnors fördel och varför kvinnlig kyskhet är gynnsamt. Denna, sista del, avhandlar varför kärnfamiljen och äktenskapet är ett önskvärt ideal samt visar konsekvenserna av kvinnor på arbetsmarknaden.
Kärnfamiljen och äktenskap är något som existerar i de flesta kulturer jorden över, och sannolikt av en viktig anledning – det gynnar framförallt kvinnor som får en strategisk partner för långsiktig försörjning och ökar sannolikheten för avkommans överlevnad genom att mannen dedikerar sin energi och sina resurser till familjen. Weekes-Shackelford och Shackelford (2014) menar dock att äktenskapet även gynnar män i form av direkt investering i sin avkomma, försäkra sig om att han verkligen är fader till avkomman, höja sin sociala status och öka antalet manliga allierade genom släktskap till kvinnan och hennes egen familj.
En antropologisk analys av Fortunato (2017) på indoeuropeiska etniska folkgrupper visar att kärnfamiljen tycks vara normen hos de folk vi normalt kallar kaukasier, det vill säga hos vita människor. I kontrast är polygami mer vanligt kring Indien och närliggande områden. Ovanstående skillnader kan tyda på evolutionära strategier som varit olika gynnsamma i olika kulturer världen över, men då den mesta forskningen utgår ifrån kaukasier är det vad denna krönika utgår ifrån.
Man skulle kunna tro att kärnfamiljen som konstellation är en logisk uppfinning som funnits sedan mänsklighetens uppkomst, men det är mer en kompromiss givet de evolutionära skillnader som existerar mellan könen. Män har som sagt stora incitament att befrukta många kvinnor under sin livstid, medan kvinnor inte har samma incitament att befruktas av många män. En starkt bidragande orsak till detta är det faktum att en man som blir tillsammans med en kvinna med barn som har andra fäder gör att hans egna barn med samma kvinna måste konkurrera om hans resurser. Ju fler barn denna kvinnan har med andra män, desto mindre resurser blir således över för hans eget barn vilket minskar sannolikheten att hans egna gener i form av avkomman överlever.
Detta är sannolikt orsaken till varför ensamstående kvinnor med barn har ett lägre sexuellt marknadsvärde än kvinnor utan barn. Då har jag inte ens räknat in benägenheten att knyta an till dem som är mest genetiskt lika en själv, även kallat Genetic Similarity Theory (Rushton, 1998). Samtidigt är det intressant att fundera över det faktum att där månggifte existerar så är det mannen som har flera fruar och inte tvärtom, sannolikt beroende på att mannen dels är familjeförsörjaren dels att ju fler barn han skaffar, desto större spridning av hans gener. Varje ytterligare kvinna i månggiftet, desto färre kvinnor blir dessutom över åt andra manliga konkurrenter.
Kärnfamiljen hos vita människor är helt enkelt en kompromiss då den visat sig ge bäst chans för överlevande avkomma genom att kvinnan väljer ut den man som hon tror har bäst möjligheter att försörja henne själv och avkomman, vilket ökar sannolikheten för barnets överlevnad. Detta kräver därför att kvinnan är kräsen och håller ihop benen för de män med de mest maskulina kvalitéerna (sk bad boys som tidigare nämnt) och i stället särar på dem för den man som visat sig ha de egenskaper som krävs för att stanna och försörja en familj. Alternativt, vilket inte är helt ovanligt, så får hon barn med en alfaman som relationen spricker med men skaffar sig en familjeförsörjare som är en betaman. Alla möjliga varianter existerar i det moderna samhället.
En idealiserad illustration av den klassiska amerikanska kärnfamiljen á la 1950-talet.
Mannen i sin tur byter genom äktenskapet bort sina framtida chanser att befrukta andra kvinnor (så länge relationen håller och han inte är otrogen) mot att investera tid och resurser i sin egen avkomma för att försäkra sig om att denna överlever. Även om forskningsresultaten varierar mellan studier så finns det dem som pekar mot att kärnfamiljen är den bästa familjekonstellationen för barns välbefinnande (Anderson, 2014).
Man har även kunnat hitta en effekt som visar att män tjänar mer efter att de fått barn än innan, och att gifta män har högre inkomst än ogifta (Boschini och Sundström, 2018). Detta tyder på att när barn väl kommit in i bilden så motiveras män att anstränga sig mer för att försörja familjen än när de är ensamma. Plötsligt lever man för någon annan än bara för sig själv, vilket ökar motivationen att prestera. Att gifta män tjänar mer än ogifta kan givetvis även bero på att de gifta männen har högre intelligens och således är attraktiva för fler kvinnor men även har mer välbetalda arbeten, något som bekräftas genom Boschini och Sundström (2018) som visar att de män som är ofrivilligt barnlösa i genomsnitt har lägre utbildning och inkomst än män med barn.
Intressant nog, i kontrast till vad Tinderekonomin visade, så ökar den ofrivilliga barnlösheten för lågutbildade män i Sverige men även för kvinnor, även om situationen är betydligt sämre för männen. Nu är en dejtingapp och verkligheten dock inte exakt samma sak, men bilden nedan reflekterar om inte annat hur sexuell selektion efter bland annat intelligens drabbar dem i den nedre delen av normalkurvan över IQ. Det kan dock även vara ett tecken på att lågutbildade kvinnor suktar efter högutbildade män, som själva väljer högutbildade kvinnor. Nedanstående styrker en sådan teori och får resultatet att lågutbildade män har lägst status på den sexuella marknaden och att de högutbildade kvinnorna springer ifrån de lågutbildade. Det är helt enkelt evolutionär sexuell selektion i det moderna samhället.
Som synes i bilden ovan drabbar ofrivillig barnlöshet främst de lågutbildade, men män drabbas betydligt hårdare än kvinnor. Bilden hämtad från: https://fof.se/tidning/2018/8/artikel/farre-man-blir-pappor
Att splittrade kärnfamiljer får konsekvenser för barnen har också visats i studier, framförallt konsekvenser för döttrar som växer upp utan en närvarande fader eller fadersgestalt. DelPriore, Schlomer och Ellis (2017) samt Ryan (2017) visade att flickor som växer upp i biologiskt intakta familjer löper lägre risk att hamna i dåligt sällskap och ägna sig åt sexuella riskbeteenden. Detta kan tolkas som att pappor ger en trygghet åt döttrar som inte mammor kan, och när denna saknas söker hon den i omgivningen och hos äldre killar (så kallade daddy issues).
Enligt Campbell (2013) tyder forskningen på att barn med frånvarande fäder anammar en kortsiktig reproduktionsstrategi med uppfattningen att faderlig investering är sällsynt, vilket styrker ovanstående studier om flickor. Så som jag förklarade i första delen av artikelserien så leder kortsiktiga reproduktionsstrategier att kvinnor lockar till sig män med samma strategi, vilket ökar risken för att hon kommer bli en ensamstående mamma eller att hon utsätts för övergrepp.
Den manliga sexualiteten står ofta i kontrast till den kvinnliga sexualiteten.
Den ojämställda naturen
Vad säger då alla dessa fynd om mänskligt sexuellt beteende i det moderna samhället? Tydligt är att det enligt undertecknad pekar mot att en traditionell livsstil ligger bäst i linje med vita människors samhällen, något som sedan 60-talets sexuella revolution anses gammaldags, förlegat och omodernt. Framförallt pekar det mot att kvinnor som intalats att de ska kunna ligga runt på samma villkor som män utsätter sig själva för psykisk skada såväl som för onödiga risker. En av de största myterna idag är att naturen är jämställd vilket inte mycket tyder på – däremot att könen kompletterar varandra. Det som idag tas som friheter eller rättigheter för framförallt kvinnor verkar således leda till att allt fler anammar en kortsktig r-strategi för reproduktion med de konsekvenser denna medför.
Observera att detta inte är detsamma som att skuldbelägga kvinnor – men att lura i unga kvinnor att det inte finns några risker med att ligga runt är omoraliskt och naivt. Dåliga män har alltid existerat och kommer alltid existera och det är varje kvinnas ansvar att undvika dem, något en traditionell livsstil med uppvaktning från intresserade män och kyskhet hos kvinnor hade löst likt det gjort historiskt före 1960-talets sexuella frigörelse.
Samtidigt pekar forskningen mot en av dagens mest feministiska dogmer – att män och kvinnor i grunden är lika och således uppmuntras att bete sig likadant (eller att åtminstone att kvinnor ska bete sig som män), och att de negativa konsekvenser som uppstår är männens fel. Det är en total ignorans inför den mänskliga naturen och inför de naturliga skillnader som existerar mellan könen.
En illustration av hur kvinnor efter den sexuella revolutionen gifter sig uppåt i samhället, så kallad hypergami. Resultatet blir en hård konkurrens om de mest eftertraktade männen samt att alltfler män förblir ensamma och barnlösa.
Välfärdsstatens och det moderna samhällets konsekvenser
Den sexuella frigörelsen på 60-talet tillsammans med p-pillrets intåg, fria aborter, feminism och välfärdssystem har lärt kvinnor att de inte ska behöva nöja sig med en duglig partner, att de inte behöver kontrollera sina drifter eller behöva ta konsekvenserna av sitt beteende. Som jag nämnt tidigare i artikeln, priset för fortplantning är oerhört mycket högre för kvinnor än det är för män. Detta har ovanstående saker ändrat på eller åtminstone förändrat, vilket givetvis fått konsekvenser på samhällsnivå.
I USA har sedan 1960-talet antalet ensamstående mammor ökat dramatiskt och de har ökat mest bland svarta kvinnor men även hos vita (The Annie E. Casey Foundation, 2018). Fertilitetstalen, det vill säga antal födda barn per kvinna, visar en dramatisk minskning sedan samma decennie i de flesta västländer inklusive Sverige (The World Bank, 2018). Vi har under bara under två år sedan 60-talet nått ersättningstalet på 2.1 barn per kvinna, vilket innebär att svenskarna som etnisk folkgrupp minskar för varje generation. Däremot aborteras nästan hela skillnaden bort årligen då friska foster inte alltid är önskade (Socialstyrelsen, 2017). Feminismen har även lärt kvinnor att de är ”frigjorda” om de följer sina impulser och har så mycket sex de vill, trots att de oftare ångrar sig efter tillfälligt sex än män (Campbell, 2008; Galperin, Haselton, Frederick, et al., 2013).
Men det finns även mer långtgående konsekvenser på samhällsnivå. Innehållet i följande stycke tog jag upp redan i del 2, gällande kyskhet, men tåls att upprepas igen. Sammanboende och sex med andra partners än den nuvarande påverkar kvinnors nöjdhet med äktenskapet negativt (Rhoades och Stanley, 2014) och kan förutsäga längden på deras äktenskap. Ju fler sexpartners, desto mer sannolikt är det att äktenskapet spricker (Teachman, 2003). Dessutom upplever kvinnor med barn från tidigare relationer en sämre kvalité i framtida äktenskap, en effekt som inte hittades hos män (Rhoades och Stanley, 2014). Fundamenten för kärnfamiljen eroderas således.
I det moderna samhället är dessutom pornografi aldrig längre bort än ett par klick. Studier har visat att samma delar av hjärnan aktiveras vid porrkonsumtion som hos drogmissbrukare (Voon, Mole, Banca et al., 2014) och att porrkonsumtion kan ha en negativ effekt med nöjdheten av sex och relationer för män (Wright, Tokunaga, Kraus och Klann, 2017). Förvånande nog kunde den sistnämnda studien inte finna samma samband hos kvinnor.
Resultaten tyder på att regelbunden konsumtion av pornografi skapar en tolerans mot det som skapar upphetsning i verkliga livet och som i värsta fall kan leda till beroende, likt vilken beroendeframkallande substans som helst. Detta i sig är inget konstigt då sexuella handlingar leder till tillfredsställelse efter klimax och ger hjärnan en ”belöning” likt beroendeframkallande substanser gör. Vad detta antyder är att snabb och enkel tillgång till sexuell tillfredsställelse för män kan drabba verkliga relationer negativt med såväl potensproblem som med minskad nöjdhet. Det skall dock tilläggas att porrens eventuella påverkan på människor är omdiskuterad och forskningen pekar inte entydigt åt samma håll, men att det har negativa konsekvenser för åtminstone vissa människor som utvecklar ett beroende är dock ett faktum.
Antal sexpartners har även ett negativt samband med upplevd lycka. Två stora studier, en från USA (Blanchflower och Oswald, 2004) och en från Kina (Cheng och Smyth, 2015), visar att det antal sexpartners som hade starkast samband med lycka var 1. Det vill säga, de som bara hade haft sex med den de var gifta med var mer lyckliga än dem med fler sexpartners.
Enligt Weekes-Shackelford och Shackelford (2014) har flera studier dessutom visar att kvinnor blir mer kräsna i valet av män ju högre status och mer resurser de själva skaffat sig – med andra ord ställer de ännu högre krav på mannen de anser vara aktuell som partner. Detta styrks i en översiktlig artikel som visar att i USA år 1970 var 70% av respondenterna lika sannolika att vara gifta oavsett om de hade collegeutbildning eller inte (Wolfinger, 2018). År 2016 var 62% av dem med collegeutbildning gifta medan siffran bara var 44% bland dem utan, en skillnad på 18%. Bland yngre amerikaner är skillnaderna ännu större. Ovanstående resultat indikerar en än hårdare sexuell selektion baserat på socialt önskvärda egenskaper.
Detta knyter an till begreppet hypergami som visar på att kvinnor hellre än män ”gifter upp sig” i den sociala statushierarkin och får långtgående konsekvenser i det moderna samhället, där allt fler kvinnor skaffar sig högre utbildning och statusyrken men gör avkall på eller skjuter upp familjebildning. Skillnaden i ålder för förstföderskor är drygt sex år och tydliga skillnader syns mellan små glesbygdskommuner (lägst ålder: 25,6 år) och Stockholms rikaste kommuner (högst ålder: 31,8 år) (Statistiska Centralbyrån, 2018). Det är inte särskilt svårt att förstå att rika kommuner i huvudstaden har högst medelålder då det krävs en hög inkomst och således oftast en hög utbildning för att ha råd att bo där.
En så kallad tott är en “tragiskt ouppfostrad Tinder-tjej” som prioriterar sig själv och att få bekräftelse för sina kvinnligt fysiska attribut, snarare än för sin karaktär. Priset blir ofta högt i slutändan.
Feminismens negativa påverkan
Välfärdsstatens problematiska roll i detta är när aborter är fritt tillgängliga och bidrag finns för de kvinnor som föder barn utanför en stabil relation, samt att incitamenten för skilsmässor är höga för kvinnor men inte för män (rätt till hälften av förmögenheten och större sannolikhet att kvinnan får vårdnaden om barnen). Enligt Devlin (2015) grundar detta sig i en idealiserad syn på kvinnan som gör att hon bedöms i egenskap av kvinna, snarare än efter sina handlingar och således enbart på grund av sitt kön anses vara bättre, oskyldig och mer välmenande än en man.
För det första bidrar såväl feminismen som fria aborter och ekonomiska bidrag till att kvinnor har inte längre samma incitament att vara kräsna med valet av man och att hålla ihop benen för resten av dem, det vill säga för män med kortsiktiga reproduktionsstrategier (så kallad r-selektion). Blir hon gravid kan hon alltid göra abort, vill hon inte det behöver hon inte oroa sig för att hamna på gatan då staten tar hand om familjen ekonomiskt även om kvinnan knappast blir rik på det och kan få slita hårt på arbetsmarknaden. Mannen får däremot dra sitt strå till stacken genom underhållsstöd via statens omfördelning. Men konsekvenserna är inte hårda nog för att uppmuntra en traditionell livsstil för något av könen.
Rent evolutionärt har som sagt såväl kärnfamiljen som äktenskap blivit en kompromiss mellan de bägge könens olika reproduktionsstrategier genom att mannen byter bort befruktning av andra kvinnor och delar med sig av sina resurser till sin familj i utbyte mot att kvinnan ger honom sex och tar hand om deras gemensamma avkomma. Detta är alltså en modell som visat sig fungera väl för K-selekterade vita människor, dvs kaukasier/européer.
Den evolutionära förklaringen till ovanstående resonemang är just att det ligger i mäns natur att oftare vara redo för sex än kvinnor (i genomsnitt) och att det gynnar hans reproduktion att befrukta många kvinnor. Genom att kvinnan ger honom sex regelbundet minskar detta behov och därmed också risken för otrohet samt att han lämnar sin partner (vilket historiskt skulle inneburit en signfikant risk för döden för kvinnan). Mannen i sin tur måste givetvis ge kvinnan den kärlek och försörjning för att hon inte ska vara otrogen mot honom så att han inte behöver oroa sig för om barnen verkligen är hans egna, alternativt lämna honom för en annan man.
Feminismen har däremot lärt den moderna kvinnan att hon varken ska försörjas av mannen (om inte staten är mellanhand), inte behöver ställa upp på sex men att hon gärna ska ligga runt som singel, att barn står i vägen för karriär och självförverkligande samt att hon inte ska nöja sig med sin partner (eftersom gräset alltid sägs vara grönare på andra sidan). Således har feminismen lärt kvinnor att de ska få alla fördelar som män har men utan att behöva göra några egna uppoffringar, varken dem som kan kopplas till det kvinnliga eller till det manliga könet.
Notera att jag inte förespråkar att en man ska få ligga med sin kvinna mot hennes vilja, men juridiska lagar såsom samtyckeslagen är direkt fientliga mot den naturliga sexuella relationen mellan könen, i synnerhet för ett gift par. När staten försöker kontrollera mänskligt beteende genom lagstiftning så slutar det sällan bra för de individer som påverkas, i det här fallet framförallt män som tycks numera vara skyldiga till en våldtäktsanklagelse tills han bevisat motsatsen.
Från att en gång ha velat ha rösträtt har feminismen förvandlats till det här.
Den sexuella och den ekonomiska makten
Det finns ytterligare en aspekt av relationer och äktenskap som feminismen förstör. Eftersom det sedan lång tid tillbaka funnits en obalans mellan könen där kvinnan väljer mannen (den sexuella makten) och mannen står för resurserna (den ekonomiska makten), så har det legat i kvinnans intresse att han trivs med sin partner. Detta gör en man oftast om kvinnan i fråga är glad, anpassningsbar och i övrigt en trevlig person att leva med. Många som någon gång varit i kontakt med eller observerat en modern feministisk kvinna har säkert reagerat över deras ilska, bitterhet, manshat och höga nivå av aggressivitet, något som står i direkt kontrast mot vad de flesta män vill ha i en relation. Feminismen tar på så vis fram kvinnors värsta sidor och gör dem hatfyllda mot män vilket givetvis är raka motsatsen till vad som krävs för att få en relation att hålla eller att överhuvudtaget bli attraktiv för män.
Ovanstående kan delvis förklaras med att en mindre studie utförd på feministiska aktivister i Sverige (gissningsvis Fi-anhängare) visade att dessa kvinnor var betydligt mer maskulina i frågan om testosteron och personlighetsdraget social dominans (ett typiskt manligt personlighetsdrag) (Madison, Aasa, Wallert och Woodley, 2014), vilka bägge generellt är oattraktiva drag för män. Givetvis innebär detta inte att kvinnor som blir feminister per automatik blir mer maskulina, men det kan däremot innebära att de får en attityd som är destruktivt för en relation. Sannolikt söker sig mer maskulina kvinnor även till feministrörelser där de kan få utlopp för sina aggressioner. Vad dagens tredjevågsfeminism gör är helt enkelt att förvandla normala unga kvinnor till bittra och fula varelser som inga sunda män vill ta i med tång, en konsekvens som antingen är målet eller en bieffekt och leder till att dessa kvinnor antingen inte vill ha barn, eller inte får några pga att sunda män inte kan se dem som mödrar till deras barn.
Att före detta gifta partners ska dela alla tillgångar lika vid en skilsmässa gynnar även kvinnor mer än män då män av olika orsaker (bland annat evolutionära) har mer ekonomiska resurser. Detta på grund av att det under lång, lång tid har varit mannens roll att skaffa resurser till familjen och att kvinnan sannolikt har valt ut mannen just på grund av denna egenskap. Utan negativa konsekvenser finns det således små incitament för kvinnan att varken rädda äktenskapet eller att vara mer noggrann i valet av partner i förväg. Ekonomiska incitament kan däremot väga tyngre än viljan att rädda ett äktenskap, i synnerhet med feministiska teorier och värderingar i ryggen. Däremot kan ovanstående leda till att män blir mindre villiga att ingå äktenskap eftersom de har så pass mycket att förlora på en skilsmässa.
Kvinnor på arbetsmarknaden
Från att ha varit hemmafruar som tagit hand om hemmet och kärnfamiljen så kom kvinnorna gradvis ut på arbetsmarknaden, delvis beroende på välfärdsstatens och feminismens framväxt. Feminismen gav kvinnorna budskapet att de skulle få konkurrera på männens plan – arbetsmarknaden – och åtnjuta de materiella vinster detta medför. Välfärdsstaten gjorde att det blev allt svårare för ett hushåll att överleva på bara en lön vilket i sin tur ledde till att kvinnor i vissa fall tvingades ut på arbetsmarknaden och bli produktiva medborgare. Sådana saker som människor idag tar för givet växte fram: dagis och äldreomsorg, sådant som tidigare sköttes över generationer inom samma hem eller bygd, men som nu skulle skötas genom kommunens eller statens försorg och finansieras med högre skatter. Detta kan beskådas genom att undersöka skattetrycket över tid under 1900-talet i Sverige.
Från att evolutionärt ha varit utvecklad till ett liv med främst familjen men även med andra kvinnor i gruppen medan männen varit ute för att införskaffa resurser, så skulle kvinnan nu bli precis som en man. Det har givetvis fått konsekvenser.
Kvinnor är av naturen i genomsnitt mindre emotionellt stabila än män (Schmitt, Voracek, Realo och Allik, 2008; Mac Giolla och Kajonius, 2018), en egenskap som sannolikt är utvecklad för att skydda sin avkomma från potentiella hot. Detta fungerar väldigt bra när det gäller att se eventuella risker i omgivningen, men blir en nackdel i arbetslivet eftersom en låg emotionell stabilitet även leder till sämre stresstolerans och högre risk för depression, utbrändhet med mera. Detta kan vi se i statistik idag – kvinnor råkar i betydligt högre utsträckning än män ut för stressrelaterade problem (Laaksonen, Mastekaasa, Martikainen, et al., 2008; Jusek, 2016).
Kvinnor i arbetslivet – bra för kapitalet, sämre för familjen.
Dessutom förekommer en naturlig konkurrens mellan kvinnor som inte existerar mellan män. Män mobbar sällan varandra i arbetslivet, vi infogar oss i hierarkin i stället. Kvinnor ser däremot varandra i högre utsträckning som konkurrenter, vilket leder till mobbing och trakasserier, i synnerhet inom kvinnodominerade branscher (Arbetsmiljöverket, 2014), samt har visat sig stå i vägen för varandras framgång (Ellemers, Van den Heuvel, de Gilder, et al., 2010). Undertecknad har själv fått höra historier om detta från min egen mor samt från andra kvinnor med liknander erfarenheter.
Vissa kommer givetvis hävda att mäns och kvinnors eventuella olikheter är sociala konstruktioner. Men begrunda då detta: enligt flera internationella undersökningar så är såväl personlighetsskillnader som könsuppdelning på arbetsmarknaden större ju mer jämställt ett land är (Ott-Holland, Huang, Ryan, et al., 2013; Schmitt, Long, McPhearson, et al, 2017). Med andra ord – ju större möjligheter de bägge könen har att utnyttja sina inneboende talanger och intressen, desto mer delar de upp sig mellan olika branscher. Detta beroende på att ju mindre miljön begränsar individen, desto större möjlighet får generna möjlighet att uttryckas. Med andra ord: ju mindre miljön begränsar individens inneboende egenskaper, desto större uttryck får generna.
Detta ser vi i bl a Sverige där vård och omsorg samt i övrigt sociala yrken är kraftigt överrepresenterade av kvinnor medan män är i kraftig övervikt inom ingenjörs- och mekaniska yrken. Vi kan här se en generellt uppdelning mellan att arbeta med människor och med saker, något som går att härleda ända till de bägge könens neurologiska skillnader i hjärnan. Män har mer utvecklade områden relaterade till spatialt- och systematiskt tänkande medan kvinnor har högre empati och är mer verbalt och socialt begåvade (Dekhtyar, Weber, Helgertz, och Herlitz, 2018).
Dessa skillnader är givetvis generella och inte absoluta, men gör ändå att vi kan se en arbetsuppdelning som reflekterar mänsklighetens historia: kvinnorna tog hand om hemmet och barnen samt umgicks med de andra kvinnorna, där det var viktigt att passa in i gruppen för att inte bli socialt utesluten. I ett jägar- och samlarsamhälle kan man föreställa sig att det var mycket viktigt att upprätthålla en social harmoni medan männen var ute på jakt och inte bli utesluten ur gemenskapen. Ens sociala status och rykte blev således mycket viktigt för kvinnor, vilket bidragit till att de utvecklat en hög social och verbal förmåga. För männen i sin tur var det viktigare med prestation då samarbete kommer mer naturligt så länge det existerar en etablerat hierarki.
När kvinnor sedan 1950 till 1960-talet förväntas konkurrera på männens spelplan samtidigt som ansvaret för moderskapet och för äldre lämnas över till okända människor får det givetvis konsekvenser. Främst i form av ökad ohälsa på grund av stress (som kvinnor inte är lika lämpade att hantera som män), men även då våra yngre och äldre inte får den närhet och omsorg som de behöver. Vi kan även se hur fertiliteten kraftigt minskat sedan 1960-talet och gett upphov till att svenska kvinnor endast uppnått det så kallade ersättningstalet under två enstaka år sedan dess (The World Bank, 2018) – vilket fått till följd att fler dör än som föds och att vi minskar i antal för varje år som går.
Dessutom vill feminister gärna peka på inkomstskillnader mellan könen och hävda att kvinnor tjänar mindre bara för att de råkar vara kvinnor. Men till och med den svenska staten har i rapporter konstaterat att lönerna mellan könen, givet samma kompetens, är i princip identiska, men att inkomsterna varierar beroende på skillnader i arbetad tid (Statistiska Centralbyrån, 2004). Män arbetar i högre utsträckning heltid än kvinnor, är mindre sjukskrivna, är hemma kortare tid med barnen, arbetar mer övertid och söker sig i högre utsträckning till höginkomstyrken. Det ligger mer i mäns natur att såväl ta risker som att prestera för att försörja sin familj, medan kvinnor prioriterar att ta hand om hem och barn. Detta reflekteras i såväl undersökningar som visar vilka egenskaper hos män som kvinnor finner attraktiva, som att fler män än kvinnor är högintelligenta (Jackson och Rushton, 2006).
En avslutande kommentar är även att en undersökning av 9000 svenska kvinnor visade att 5 av 10 skulle vara hemmafruar om familjens ekonomi tillät det, medan 7 av 10 ansåg att det inte var accepterat av samhället (Familjeliv, 2011). Detta visar att feminismens normer till stor del inte stämmer överens med den kvinnliga naturen, och då har jag inte ens berört området med hemskolning av barn och dess fördelar jämfört med offentlig skolgång.
Trots att kvinnor blivit ”frigjorda” och att Sverige anses vara ett av världens mest jämställda länder, så har undersökningar visat en konstant nedgång av kvinnors lycka i västländerna (Stevenson och Wolfers, 2009) och att svenska kvinnor är minst lyckliga i Norden, medan mäns lycka i stort sett är oförändrad (Andreasson, 2018). Samtidigt visade samma studie att regelbunden social kontakt hade mycket större effekt på lycka än höga inkomster. Det får en verkligen att fundera.
Nostalgisk inför framtiden.
Sammanfattning
Evolutionär teori visar i denna artikelserie alltså att en traditionell livsstil och kärnfamiljen i stora drag går hand i hand med aktuell empirisk forskning (surprise). Den sexuella revolutionen med dess frigjordhet, p-piller, fria aborter och feminismen i övrigt verkar främst ha drabbat kvinnor i form av sämre psykisk hälsa och ökat antal singelhushåll då allt fler lågutbildade män och högutbildade kvinnor får svårt att hitta en partner. Detta samtidigt som nöjdheten med livet hos män har ökat samtidigt som den har minskat hos kvinnor under samma period (Stevenson och Wolfers, 2009) och allt fler unga söker hjälp för psykiska problem såsom depression och ångest (Gusmão, Quintão, Mcdaid, och Arensman et al., 2013; Socialstyrelsen, 2017).
De långsiktiga konsekvenserna av detta är flerfaldiga. Dels kan vi som sagt se hur antalet födda barn per kvinna har minskat sedan 60-talet (The World Bank, 2018), dels hur den psykiska ohälsan och självmorden har ökat hos äldre män och är nu vanligare än bland unga (Folkhälsomyndigheten, 2018), något som kan bero på ensamhet på ålderns höst då barn och barnbarn inte finns närvarande. Tyvärr är det även så att det föreligger ett negativt samband mellan psykisk ohälsa och barnafödande, vilket innebär att när den psykiska ohälsan ökar i samhället så minskar antalet kvinnor som föder barn (Socialstyrelsen, 2013; Karolinska Institutet, 2016). Konsekvenserna av detta blir att fertilitetstalen sjunker och att exempelvis den etniskt svenska gruppen minskar för varje år som går. Samtidigt sägs vi behöva invandring från tredje världen för att “rädda välfärden” trots att inget pekar på att så blir fallet, tvärtom.
Vad forskningsresultat även visar är att det föreligger evolutionärt nedärvda skillnader i reproduktionsstrategi mellan de bägge könen, vilka givetvis tar sig olika uttryck i samhället. Dessa är vad vänsterblivna, NPCer, politiker, media et cetera påstår är resultatet av ”strukturer”, vilket dock bara är sanning med modifikation.
Kultur och sociala beteenden uppstår inte ur ett vakuum utan från genetiskt nedärvda beteenden som gynnat artens överlevnad över många tusentals år samtidigt som dessa utvecklats genom en evolutionär kamp mellan könen. Det är inget man kan ändra på genom att ändra några lagar om fördelning av föräldraledighet eller införa samtyckeskontrakt för samlag – det enda som händer är att man riskerar att så fröet till samhällets eventuella kollaps.
Vad som verkar vara mest kontroversiellt i dagens samhälle är att frigjord kvinnlig sexualitet inte verkar kunna existera samtidigt som ett välfungerande samhälle med tanke på de konsekvenser dessa medför på lång sikt. Män och kvinnor är fundamentalt olika i grunden gällande sexuellt beteende, och när kvinnor uppmuntras att bete sig som män uppstår långtgående konsekvenser. Olika kulturer har hittat olika sätt att hantera detta och även om vi i väst aldrig behövt vara så patriarkalt repressiva så är det tydligt att den sexuella revolutionen och feminismen skapat nya problem som inte existerade tidigare, framförallt i fråga om fertilitet och gruppens överlevnad.
Såsom det moderna samhället ser ut idag så riskerar en ond spiral att uppstå, vilket den visserligen redan gjort i delar av samhället:
Unga kvinnor uppmuntras att ligga runt utan att ha dåligt samvete, men utnyttjas av killar med kortsiktigt tänkande och skapar dålig självkänsla och/eller resentiment mot män. De uppmuntras även att satsa på utbildning och karriär i stället för familjebildning, vilket gör att de skjuter familjebildning framför sig och sedan söker efter en manlig partner som står ännu högre i den sociala hierarkin än hon själv gör. Eftersom denna andelen män blir färre och färre genom att fler och fler kvinnor utbildar sig blir konkurrensen stenhård och många karriärskvinnor får välja mellan att antingen förbli barnlösa eller att åka till Danmark och låta inseminera sig.
Feminismen intalar även kvinnor att de har de bättre som ensamstående mammor än med en man, eller att de ska skilja sig om de blir minsta missnöjda med relationen, något som ökar ju fler sexpartners hon haft. Studier har dock visat att barnlösa kvinnor har sämre hälsa (barnlösheten kan dock även vara orsakad av dålig hälsa) (Graham, Hill, Shelley och Taket, 2011), att kvinnor som genomfört provrörsbefruktning (något som blivit vanligare på senare år) har en ökad risk för depression, tvångsbeteenden (OCD) och hypokondriska symptom (Vikström, Josefsson, Bladh och Sydsjö, 2015). Återigen, det framgår inte vad som är orsak och vad som är verkan, vilket är viktigt att ha i åtanke. Barnlösa kvinnor i samma studie visade dock ökad risk för depression och fobirelaterad ångest jämfört med kvinnor som fått barn på naturlig väg.
Det verkar dock vara etablerat att risken för cancer minskar för kvinnor som fött barn, både i fråga om bröstcancer och livmodern (National Cancer Institute, 2016). Denna risken minskar för varje efterkommande graviditet, vilket bekräftas av en internationell studie från You, Rühli, Henneberg och Henneberg (2018).
För män i jakt på familjebildning uppstår situationen att de får allt större problem att hitta en kvinna som accepterar dem trots att de inte tillhör samhällets absoluta toppskikt. Medelålders arbetarmän importerar fruar från Thailand (även kallat SD Thailand) och yngre killar blir incels (involuntary celibates) som bygger upp ett resentiment mot kvinnor då de ratas och aldrig får en chans att dejta eller att ligga. Resultatet kan även bli vad som kallas MGTOW – Men Going Their Own Way – och ägnar sig åt andra saker som skänker dem tillfredställelse men som exkluderar kvinnor och familjebildning.
Döttrar som växer upp i hem med en ensamstående mamma saknar tryggheten en pappa kan ge och riskerar därför att söka sig till äldre killar, ha tidig sexdebut och hamnar i riskzonen för destruktiva relationer, oönskade tidiga graviditeter och könssjukdomar samt eventuella psykiska problem. Genom att hon nyttjar kortsiktiga reproduktionsstrategier träffar hon män som gör detsamma, vilket medför att sannolikheten ökar att hon kommer få barn med en man som lämnar henne och hennes egna barn växer upp utan en far. Cirkeln är därmed sluten, med stora konsekvenser för samhället.
Således: det postmoderna samhället och dess friheter och brist på ansvar för framförallt kvinnor, bär fröet till sin egen undergång. Ska västvärlden i allmänhet och Sverige i synnerhet på sikt överleva som välmående samhällen så behöver vi en återgång till traditionella värden och till kärnfamiljen av en enda anledning – för att de fungerar.
För den som vill läsa mer om de evolutionära skillnaderna mellan könen rekommenderar jag sajten Atavisionary och min recension av boken Smart & Sexy eller att kolla upp de källor som anges nedan.
Källor:
Anderson, J. (2014). The impact of family structure on the health of children: Effects of divorce. The Linacre Quarterly, 81(4), s. 378-387.
Andreasson, U. (2018). In the shadow och happiness. Analysis no. 01/2018. Nordic Council of Ministers. http://norden.diva-portal.org/smash/get/diva2:1236906/FULLTEXT02.pdf
Arbetsorsakade besvär 2014. Arbetsmiljöstatistik Rapport 2014:4. Arbetsmiljöverket. https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/mobbning/#5
Blanchflower, D.G., & Oswald, A.J. (2004). Money, sex and happiness: an empirical study. National Bureau of Economic Research, Working paper 10499.
Boschini, A., & Sundström, M. (2018). Det ojämlika faderskapet. Ekonomisk debatt, 4(46), s. 33-42.
Campbell, A. (2008). The Morning after the Night Before : Affective Reactions to One-Night Stands among Mated and Unmated Women and Men. Human Nature, 19(2), s. 157-173.
Campbell, A. (2013). A Mind of Her Own: The Evolutionary Psychology of Women (2 uppl.). Oxford: Oxford University Press.
Cheng, Z., & Smyth, R. (2015). Sex and Happiness. Journal of Economic Behavior & Organization, 112.
Dekhtyar, S., Weber, D., Helgertz, J., & Herlitz, A. (2018). Sex differences in academic strengths contribute to gender segregation in education and occupation: A longitudinal examination of 167,776 individuals. Intelligence, 67, s. 84-92. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0160289617302167
DelPriorire, D.J., Schlomer, G.L., & Ellis, B.J. (2017). Impact of fathers on parental monitoring of daughters and their affiliation with sexually promiscuous peers: A genetically and environmentally controlled sibling study. Developmental Psychology, 53(7), s. 1330-1343.
Devlin, R. F. (2015). Sexual utopia in power: the Feminist Revolt against civilization. San Fransisco: Counter Currents Publishing.
Ellemers, N., Van den Heuvel, H., de Gilder, D., Maass, A., & Bonvini, A. (2010). The underrepresentation of women in science: Differential commitment or the queen bee syndrome? British Journal of Social Psychology, 43(3), s. 315-338. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/pdf/10.1348/0144666042037999
Familjeliv (2011). Sverigemamman 2011 – En rapport från 9000 svenska mammor. http://www.familjeliv.se/start/1.1405073
Depression och ångest kan minska chanserna för IVF-graviditet. Karolinska Institutet. Hämtad 2018-11-01 från: https://ki.se/nyheter/depression-och-angest-kan-minska-chanserna-for-ivf-graviditet.
Dödlighet i suicid (självmord). Folkhälsomyndigheten. Hämtad 2018-12-12 från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/folkhalsans-utveckling/halsa/suicid-sjalvmord/
Fortunato, L. (2017). Insights From Evolutionary Anthropology on the (Pre)history of the Nuclear Family. Cross-Cultural Research, 51(2), s. 92-116. https://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/1069397117691006?journalCode=ccrc
Galperin, A., Haselton, M.G., Frederick, D.A., Poore, J., von Hippel, W., Buss, D.M., & Gonzaga, G.C. (2013). Sexual regret: evidence for evolved sex differences. Archives of Sexual Behavior, 42(7), s. 1145-1161. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23179233
Graham, M.L., Hill, E., Shelley, J.M., & Taket, A.R. (2011). An examination of the health and wellbeing of childless women: a cross-sectional exploratory study in Victoria, Australia. BMC Women’s Health, 11(47). https://bmcwomenshealth.biomedcentral.com/articles/10.1186/1472-6874-11-47
Gusmão, R., Quintão, S., Mcdaid, D., & Arensman, E., et al. (2013). Antidepressant Utilization and Suicide in Europe: An Ecological Multi-National Study. PLoS One, 8(6), e66455. doi:10.1371/journal.pone.0066455.
I skuggan av lön och ohälsa – Tidiga tecken på ojämställdhet i arbetslivet. (2016). Jusek. https://www.jusek.se/globalassets/pdf/rapporter_remisser/jamstalldhetsrapport_2016.pdf
Jackson, D.N., & Rushton, J.P. (2006). Males have greater g : Sex differences in general mental ability from 100 , 000 17-to 18-year-olds on the Scholastic Assessment Test. Intelligence, 2006. https://www.semanticscholar.org
Laaksonen, M., Mastekaasa, A., Martikainen, P., Rahkonen, O., Piha, K., & Lahelma, E. (2008). Gender differences in sickness absence – the contribution of occupation and workplace. Scandinavian Journal of Work, Environment & Health, 36(5), s. 394-403. http://www.sjweh.fi/show_abstract.php?abstract_id=2909
Löneskillnader mellan kvinnor och män i Sverige: Ansatser till beskrivning med hjälp av den officiella statistiken. (2004). Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/statistik/am/am9902/2004a01/am9902_2004a01_br_am78st0402.pdf
Mac Giolla, E., & Kajonius, P.J. (2018). Sex differences in personality are larger in gender equal countries: Replicating and extending a surprising finding. International Journal of Psychology, 2018. https://www.researchgate.net
Madison, G., Aasa, U., Wallert, J., Woodley, M. (2014). Feminist activist women are masculinized in terms of digit-ratio and social dominance: a possible explanation for the feminist paradox. Frontiers in Psychology, 5, 1011. http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A746015&dswid=5284
Ott-Holland, C.J., Huang, J-L., Ryan, A.M., Elizondo, F., & Wadlington, P.L. (2013). Culture and vocational interests: the moderating role of collectivism and gender egalitarianism. Journal of Counseling Psychology, 60(4), s. 569-581. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23957771
Reproductive History and Cancer Risk. (2016). National Cancer Institute. Hämtad 2018-11-07 från: https://www.cancer.gov/about-cancer/causes-prevention/risk/hormones/reproductive-history-fact-sheet
Rhoades, G.K., & Stanley, S.M. (2014). Before “I Do” What Do Premarital Experiences Have to Do with Marital Quality Among Today’s Young Adults? The National Marriage Project. University of Virginia.
Rushton, J.P. (1998). Genetic Similarity Theory, Ethnocentrism, and Group Selection. I Eibli-Eibesfeldt & F.K. Salter (eds.) Indoctinability, warfare, and ideology: Evolutionary Perspectives, s. 369-388. Oxford: Berghan Books.
Ryan, R.M. (2017). Nonresident Fatherhood and Adolescent Sexual Behavior: A Comparison of Siblings Approach. Dev Psychol. 2015 Feb; 51(2), s. 211–223.
Schmitt, D. P., Long, A.E., McPhearson, A., O’Brien, K., Remmert, B., & Shah, S.H. (2017). Personality and gender differences in global perspective. International Journal of Psychology, 52(S1), s. 45-56. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1002/ijop.12265
Schmitt, D., Voracek, M., Realo, A., & Allik, J. (2008). Why Can’t a Man Be More Like a Woman? Sex Differences in Big Five Personality Traits Across 55 Cultures. Journal of Personality and Social Psychology, 94(1), s. 168-182. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18179326
Socialstyrelsen. (2013). Psykisk ohälsa bland unga: Underlagsrapport till barns och ungas hälsa, vård och omsorg. https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19109/2013-5-43.pdf
Socialstyrelsen. (2017). Utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna: Till och med 2016. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20785/2017-12-29.pdf
Socialstyrelsen. (2017). Statistik om aborter 2017. Hämtad 2018-11-01 från: https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20973/2018-5-17.pdf
Stevenson, B., & Wolfers, J. (2009). The Paradox of declining female happiness. Working paper 14969. National Bureau of Economic Research. http://www.nber.org/papers/w14969
Statistiska Centralbyrån (2018). Medelålder för förstagångsföräldrar, 2013–2017 jämfört med 2008–2012. Hämtad 2018-11-10 från: scb.se.
Teachman, J. (2003). Premarital Sex, Premarital Cohabitation, and the Risk of Subsequent Marital Dissolution Among Women. Journal of Marriage and Family, 65, s. 444-455.
The Annie E. Casey Foundation. Children in single-parent families by race. Hämtad från 2018-05-11 från: https://datacenter.kidscount.org/data/tables/107-children-in-single-parent-families-by#detailed/1/any/false/870,573,869,36,868/10,11,9,12,1,185,13/432,431.
Vikström, J., Josefsson, A., Bladh, M., & Sydsjö, G. (2015). Mental health in women 20-23 years after IVF treatment: a Swedish cross-sectional study. BMJ Open, 5(10). https://bmjopen.bmj.com/content/5/10/e009426.long
Voon, V., Mole, T.B., Banca, P., Porter, L., Morris, L., et al. (2014). Neural Correlates of Sexual Cue Reactivity in Individuals with and without Compulsive Sexual Behaviours. PLoS One, 2014, https://doi.org/10.1371/journal.pone.0102419
Weekes-Shackelford, V.A., & Shackelford, T.K. (red). (2014). Evolutionary Perspectives on Human Sexual Psychology and Behavior. New York: Springer.
Wolfinger, N.H. (2018). Nine Decades of Promiscuity. Institute for Family Studies. Hämtat 2018-11-10 från: https://ifstudies.org/blog/nine-decades-of-promiscuity
World Bank, Fertility rate (total births per woman). The World Bank. Hämtad 2018-11-01 från: https://data.worldbank.org/indicator/SP.DYN.TFRT.IN?name_desc=false.
Wright, P.J., Tokunaga, R.S., Kraus, A., & Klann, E. (2017). Pornography Consumption and Satisfaction: A Meta-Analysis. Human Communication Research. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/pdf/10.1111/hcre.12108
You, W., Rühli, F., Henneberg, R.J., & Henneberg, M. (2018). Greater family size is associated with less cancer risk: an ecological analysis of 178 countries. BMC Cancer, 18(1). https://www.researchgate.net
