Efter att ha beskådat hur såväl NPCer som i övrigt “högerorienterade” människor slår bakut när man problematiserar promiskuitet blev det tydligt att det som förknippas med traditionella värderingar behöver förklaras och försvaras. 1960-talets sexuella frigjordhet och de strömningar som idag mer eller mindre är norm är något som dagens individualister tydligen känner sig hotade av att få ifrågasatta, även om man visar vilka konsekvenser dessa får för samhället. Det är återigen dags att plocka isär ett vänsternarrativ med rötter i kulturmarxismen.
Sedan decennier tillbaka tas det för givet att man ”ska” ha sex när man får chansen eller när det känns rätt, oftast i tonåren. För killar finns det stigmatisering kring att inte ha haft det ju äldre man blir medan för tjejer är det stigmatiserat att ha haft det för mycket, samtidigt som dessa intalas att ligga runt så mycket de vill. Dubbla måttstockar som framförallt feminister lyfter fram som ett exempel på ”patriarkatet” – trots att slutshaming är minst lika vanligt mellan tjejer och tycks existera i de flesta (alla?) kulturer. Dessutom verkar attityderna enligt en studie ha vänt till det motsatta (åtminstone på universitet i USA), att även män utsätts för slutshaming av kvinnor, medan kvinnor utsätts för negativa kommentarer för hur de väljer att klä sig (Papp, Gnoleba, Hagerman och Erchull, 2015).
Dessutom ser dagens moderna svenskar snett på dem som vuxit upp i frireligiösa sammanhang och inte har sex före äktenskapet, medan giftermålet ofta sker i ung ålder. Detta trots att det faktiskt inte finns några nackdelar med att vänta med sex – tvärtom. Hur har det blivit så här och varför tycks forskning inom sex och samlevnad snarare stödja tradtionella värden snarare än den sexualliberalism som idag är norm och som lärs ut på svenska skolor till underåriga barn?
Det är även värt att understryka att i vanlig ordning är allt i artikeln i extremt generella termer utifrån evolutionspsykologisk teori och empiriska studier. Individuella undantag från det generella existerar alltid.
En traditionell kvinna vet värdet i att uppvisa ett välordnat yttre mot omvärlden och dedikera sin sexualitet till sin egen man.
Biologiska skillnader och reproduktionsstrategier mellan könen
För att förstå ovan nämnda frågor måste vi vända oss till evolutionsbiologi och evolutionspsykologi som med hjälp av både teori och empiriska forskningfynd kan förklara de generella skillnaderna mellan könen i fråga om relations- och reproduktionsbeteenden. Dagens narrativ enligt bland annat ”genusvetenskapen” är att det inte finns några psykologiska skillnader mellan könen utan att allt beror på ”strukturer” – ett påstående som är lika dumt som det är verklighetsfrånvänt.
Enligt evolutionär teori som ursprungligen formulerades av Charles Darwin strävar alla levande varelser efter en sak – att reproducera sig och därmed säkra fortlevnaden av den egna arten. I andra termer: att sprida sina gener vidare till kommande generationer.
Det som möjliggör reproduktion är de bägge könens olika könsceller, gameter – ägget hos kvinnan och spermierna hos mannen. Den stora biologiska skillnaden här är hur mycket energi som går åt för att producera respektive del av vad som senare kan bli ett barn.
En kvinnas ägg är betydligt större än en spermie och är således mer energikrävande att producera, är dessutom begränsade i antal och även begränsade i hur lång period dessa är mottagliga för befruktning sett till menstruationscykeln. Utöver detta är kvinnans fertila period dessutom begränsad då klimakteriet infaller, likt hennes fertilitet fram till att detta inträffar. Själva graviditeten är även den mycket energikrävande samt mjölkproduktionen och omsorgen en bebis kräver efter födseln. Detta kräver en partner (eller en familj) som hjälper henne med försörjning och skydd från hot.
I kontrast producerar män miljontals spermier dagligen till en mycket låg kostnad och detta sker under hela livet, även om kvalitén och antalet minskar med åldern. Utifrån mannens evolutionära perspektiv är det däremot mindre viktigt att ta sitt ansvar för avkomman eftersom kvinnan inte har något annat val än att göra det medan han drar vidare och befruktar fler kvinnor. Hur detta tar sig uttryck i olika reproduktionsstrategier åkerkommer jag till.
Utöver ovanstående förekommer även en genetisk antagonism hos de bägge könen: de allra flesta gener som utgör en människa finns på X-kromosomen vilken bägge könen har (bara män har en Y-kromosom), och denna innehåller även de flesta gener som reglerar mänskligt beteende. Enligt Campbell (2013) innebär detta att en gen som reglerar ett beteende som gynnar mannen och som finns på X-kromosomen kan missgynna kvinnan och vice versa. Det tydligaste exemplet på detta är benägenheten att vilja reproducera sig med multipla partners samt ha en stark sexdrift, vilket tar sig uttryck genom kortsiktiga reproduktionsstrategier.
Detta skapar en konflikt mellan de bägge könens reproduktionsstrategier: eftersom det ligger i mäns intresse att sprida sina gener så mycket som möjligt tack vare en låg kostnad av reproduktion så har hans gener störst chans att överleva genom att göra så många kvinnor gravida som möjligt under sin livstid (Campbell, 2013). Kvinnan däremot kan bara vara gravid med en man i taget och är dessutom beroende av honom för både sin och barnets överlevnad – hon måste således se till att den mannen som befruktar henne är en man som stannar kvar och inte drar vidare på nya erövringsäventyr så fort han har fått vad han ville. Hon måste alltså vara kräsen med vem hon har sex med och detta är hon genom att bedöma mannens försörjningsförmåga utifrån de egenskaper som är gynnsamma för detta. Detta kallas för K-selektion – benägenheten att skaffa få barn och investera mycket tid och resurser i dem i kontrast till r-selektion som innebär att man skaffar så många barn som möjligt på kort tid med så liten insats som möjligt.
Kopplar man detta till mäns respektive kvinnors sexuella beteenden så vet de flesta att män oftare är redo för sex jämfört med kvinnor. Detta har även visat sig i skillnader i attityder – män är mer positivt inställda till sex med en främling jämfört med kvinnor (Tappé, Bensman, Hayashi och Hatfield, 2013; Clark och Hatfield, 1989), överdriver gärna antalet sexpartners i undersökningar och ångrar i lägre utsträckning tillfälliga sexuella relationer än kvinnor (Galperin, Haselton, Frederick, et al., 2013; Bendixen, Asao, Wyckoff, et al., 2017). Män i kontrast ångrar däremot i högre utsträckning missade möjligheter till sex medan kvinnor tar mer illa vid sig av att inte få sina känslor bekräftade av motparten (de Graaf och Sandfort, 2004).
Det är antagligen varför det bland män ofta betraktas som statusrelaterat att få hem en kvinna och ha sex med henne, även om detta är ett one night stand, eftersom detta reflekterar den manliga naturen och driften att ha sex med många kvinnor.
Ovanstående pekar helt enkelt mot olika reproduktionsstrategier – män har generellt en större sexuell drift än kvinnor, och alla män är inte lika bra på att kontrollera den eller är inte lika intresserade av att binda sig eftersom detta innebär en begränsning av hans framtida möjligheter att ligga med andra kvinnor. Kvinnor i kontrast söker i högre utsträckning en stabil partner, är därför mer kräsna än män och får mer negativa psykologiska konsekvenser av tillfälligt sex.
Pewdiepies ansiktsuttryck reflekterar sunda värderingar.
Kortsiktiga och långsiktiga reproduktionsstrategier
De bägge könen i dessa tider går givetvis inte alltid runt och letar efter en livskamrat att skaffa barn med. Man kan skilja detta åt genom kortsiktiga strategier (tillfälligt sex) eller långsiktiga strategier (livskamrat och familjebildning). Vad män och kvinnor söker hos det motsatta könet varierar beroende vilken strategi man för tillfället använder, men vissa människor är fast i kortsiktiga strategier vilket sällan slutar bra.
Män bedömer kvinnor i högre utsträckning efter utseendet än tvärtom då ett vackert ansikte och en attraktiv kropp signalerar goda gener och fertilitet. När män är ute efter kortsiktiga förbindelser lägger de dock mindre vikt vid ansiktet och mer vikt vid kroppen (Confer, Perilloux och Buss, 2010). Kvinnor däremot lägger större vikt vid mannens ansikte vid kortsiktiga förbindelser jämfört med längre då personliga egenskaper är viktigare: Även statussymboler som signalerar maskulinitet blir viktigare. En kvinna som är ute efter ett engångsligg tilltalas alltså i genomsnitt mer av maskulina alfamän än de gör för långsiktiga relationer då psykologiska egenskaper som är gynnsamma för familjeförsörjning är viktigare.
Notera att alfa- respektive betamän i resten av artikeln definieras som män med många typiskt maskulina drag kontra män med färre maskulina drag, men i stället har egenskaper som lämpar sig för familjeförsörjning. Det är alltså ingen direkt jämförelse mellan ”machokillar” och ”sojapojkar” även om likheter finns.
r/K-strategier och livshistorieteorin
Långsiktiga och kortsiktiga strategier varierar även över jorden beroende på miljöns egenskaper och på ras, men långsiktiga strategier gäller generellt för vita människor. Detta kallas livshistorieteorin och strategin kallas K-selektion och definieras av att K-selekterade organismer fortplantar sig långsamt men investerar mycket tid och resurser per avkomma vilket även har samband med längre livslängd, färre avkomma, större kroppar och hjärnor, avancerade sociala system, att reproduktionsorganen tar upp en mindre del av kroppen och att man tillbringar mindre tid åt reproduktion (Rushton, 2000). Detta kan ses i skillnader mellan asiater, européer och afrikaner (vilka mer definieras av r-selektion) medan européer ligger mitt emellan. Det existerar dock människor som tillämpar r/K-selektion hos samtliga tre raser, men då européer ligger mittemellan asiater och afrikaner finns en fördelning mellan både lång- och kortsiktiga strategier och man finner således bevis för bägge i samhället.
Vilken strategi som anammas anses enligt r/K-teorin bero på miljöns egenskaper – är miljön snabbt skiftande och framtida försörjning är osäker (t ex vid starka växlingar i klimatet) så är det en bättre strategi att satsa på många barn på kort tid. Är försörjningen däremot förutsägbar och konkurrensen om resurser är hög (i fråga om föda eller arbetsmarknad) så skaffar man få barn, men försöker förbereda dem så gott som möjligt för framtiden. Detta kan tolkas analogt till frånvaron av en fader under uppväxten (osäker försörjning) kontra en närvarande fader (förutsägbar försörjning).
För vita människor tycks dock kärnfamiljen enligt K-selektion ha blivit normen över tid i kontrast till r-selektion som innebär maximal avkomma till minimal insats. Allt i denna artikel handlar om dessa skillnader då även om kärnfamiljen dock länge varit normen så existerar det både män och kvinnor som tänker mer kort- än långsiktigt, det vill säga den sortens män som drar vidare efter befruktning, även kallat r-selektion. Hos kvinnor är motsvarigheten dem som alltid dras till ”bad boys” och de attribut som signalerar maskulinitet, men ratar de män som står för långsiktig familjeförsörjning. Skillnader mellan samhällsklasser i dessa olika strategier kan givetvis skönjas.
Vad som är intressant är att många aspekter av livshistorieteorin inklusive reproduktivsstrategi är ärftliga. Livshistorieteorin är enligt en studie ärftlig till inte mindre än 68% vilket bidrar till att förklara varför reproduktionsstrategier tenderar att vara relativt stabila även om miljön förändras (Figueredo, Vásquez, Brumbach och Schneider, 2004). Detta kan sannolikt förklara varför så många afroamerikanska barn växer upp i ensamstående hushåll (mer om det längre fram).
James Dean blev en av de tidiga arketyperna för en “bad boy” i det moderna samhället.
Kvinnlig attraktion av ”bad boys”
Framförallt unga kvinnor går mer efter maskulina ansikten och ”mörka” personlighetsdrag såsom psykopati, narcissism och machiavellianism enligt personlighetsmodellen The Dark Triad än lite äldre kvinnor (Qureshi, Harris & Atkinson, 2016), antingen för att de inte är ute efter en långsiktig relation eller för att de inte lärt sig skilja agnarna från vetet. De mest aggressiva, självsäkra och maskulina männen tenderar nämligen vara dem som är mest eftertraktade av andra kvinnor med kortsiktiga strategier, och har således mer att vinna på att ligga runt än att stanna hos en enda kvinna.
Andra män, vi kan kalla dem betamän i sammanhanget, har inte lika stora möjligheter att anamma denna reproduktionsstrategi och tenderar därför att i lägre utsträckning ligga runt och i stället investera tid och resurser i sin familj när de väl hittat en kvinna för en långsiktig reproduktionsstrategi.
En studie från Carter, Campbell och Muncer (2014) visade exempelvis att mer maskulina ansikten poängsattes som mer attraktiva av kvinnor och gav intryck av olika psykologiska egenskaper såsom låg nivå av personlighetsdimensionen vänlighet. Ansiktena reflekterade ”mörka” personlighetsdrag enligt the Dark Triad som nämndes ovan. Detta kan bidra till att förklara varför kvinnor dras till så kallade ”bad boys”, trots att de flesta vet att dessa oftast är olämpliga för långsiktiga relationer. Medan normalfallet är att männen ”visar fjädrarna” och kvinnorna väljer – så kan bad boys i stället se det som en bättre strategi att ta för sig oavsett om kvinnan valt honom – det vill säga genom tvång eller våldtäkt.
Rent moraliskt är detta givetvis förkastligt, men rent evolutionärt är det bara en av flera strategier. Det ultimata målet i evolutionen är som sagt fortplantning av gener och inte respekt, harmoni, ömsesidigt intresse eller att utöva ett moraliskt beteende. Se exempelvis Djingis Khan och hans erövringståg där det ingick att han befruktade erövrade kvinnor där hären hade haft framgång. Resultatet är att det genetiska arvet från honom idag är utbrett i Asien (Zerjal, Xue, Bertorelle, et al., 2003)
Den som lyckas sprida sina gener mest till kommande generationer vinner den evolutionära kampen. Sannolikt kan detta bidra till att förklara varför kriminellt beteende och sexualbrottslighet är vanligare inom de lägre samhällsskikten än inom de högre eftersom män hos de olika samhällsskikten har olika strategier för att få sex. Sexualbrottslingar har nämligen visat sig ha lägre genomsnittlig intelligens än övriga befolkningen (Cantor, Blanchard, Robichaud och Christensen, 2005) men även med andra sorters brottslingar (Guay, Ouimet och Proulx, 2005), vilket innebär att då de inte kan attrahera en kvinna genom prestation så tar de i stället för sig med tvång. Detta hänger även ihop med bristande empati och låg impulskontroll.
Som synes ligger fler kvinnor än män runt genomsnittet i intelligens, medan kurvan för män planar ut långsammare i bägge riktningar. Detta ger fler låg- respektive högintelligenta män än kvinnor och visar sig genom bland annat fler kriminella men även fler framgångsrika män.
Med tanke på att förmågan att skaffa resurser är starkt positivt förknippat med intelligens (högre intelligens leder i genomsnitt till mer resurser), men är negativt förknippat med kriminalitet och våldsbrottslighet samt att intelligensen har större spridning hos män än kvinnor, är det inte konstigt att det alltid kommer existera bad boys som både lockar kvinnor samtidigt som dessa är dåliga för dem utifrån långsiktiga reproduktionsstrategier. Fler män än kvinnor befinner sig nämligen tack vare den större variationen på såväl den högre som den lägre delen av skalan för intelligens (se bild ovan) , vilket innebär att det existerar såväl fler kriminella som väldigt framgångsrika män medan kvinnor i högre utsträckning ligger kring genomsnittet (Jackson och Rushton, 2006).
Feminismens villfarelser
En av de största feministiska villfarelserna idag är att könen egentligen är likadana och att det är de sociala konstruktionerna ”toxisk maskulinitet” och ”patriarkala strukturer” som får män att utöva våld eller begå våldtäkter mot kvinnor och att detta skulle upphöra om man bara dekonstruerar mansrollen och förvandlar alla män till fromma sojapojkar. Detta är bara kulturmarxistiskt skitsnack. Det har i alla tider existerat män som är dåliga nyheter för såväl sin omgivning som för kvinnor, och det har alltid varit kvinnors ansvar att lista ut vilka dessa är, akta sig för dem och välja ut en lämplig partner i stället. Om inte annat bekräftar utfallet av hela #metoo-rörelsen i Sverige att sojapojkar hittat en strategi att få ligga – genom att påstå sig vara feminister för att få komma kvinnor nära och sedan kunna på ett eller annat sätt få sex, inte sällan genom rena övergrepp.
Notera att detta inte innebär att man skuldbelägger offret – men när man målar upp en utopisk bild av mänskligheten leder det till att kvinnor blir naiva och utsätter sig för onödiga risker såsom att tro gott om precis alla män oavsett varningssignaler. Att ha utgångspunkten att alla män ska bete sig som kvinnor är alltså rent självdestruktivt och verklighetsfrämmande. Det är som att bli överraskad när du kliver in i lejonburen på ett zoo och blir uppäten.
Kvinnor måste alltså lära sig följande igen, helt enligt traditionella värden:
- Alla män är inte bra män.
- Varje kvinna har själv ett ansvar att sålla bort rötäggen för att hitta guldkornen.
- Att sära på benen för ett av dessa rötägg kan få konsekvenser, sannolikt att statistiken över fler ensamstående mammor ökar, i värsta fall med att brottsstatistiken över våld i nära relationer ökar.
Ovanstående är ännu viktigare än det var förr med tanke på den påtvingade mångkulturalism som Sverige utsatts för där skillnaderna mellan svenska och utomeuropeiska män är ännu större. Alla grupper av män är inte identiska, något svenska kvinnor måste lära sig för framförallt sin egen skull. Se exempelvis statistiken över singelhushåll med barn i USA som toppas av svarta (The Annie E. Casey Foundation, 2018).
För att detta ska vara möjligt på samhällsnivå krävs en återgång till det som har fungerat förr.
Gynnsamma egenskaper för olika reproduktionsstrategier
Vad som anses önskvärt för långsiktiga relationer varierar hos de bägge könen (Weekes-Shackelford & Shackelford, 2014). Som hos många djurarter är det männen som visar upp sina bästa kvalitéer som signalerar varför de är bättre än andra män – och kvinnorna väljer.
Enligt Weekes-Shackelford och Shackelford (2014) spelar det även stor roll hur mycket tid det ena könet investerar i sin avkomma för vilka reproduktionsstrategier som selekteras för evolutionärt. Hos de flesta observerade arter är det honan som investerar mest tid i sin avkommas första levnadstid och hanen är följaktligen mindre selektiv och mindre begränsad i sitt val av partner. Sannolikheten att en kvinna kommer ta hand om avkomman är alltså högre än att mannen gör det. Detta kan kopplas till att det är kvinnan som ammar och att kvinnor med sin högre nivå av signalsubstansen oxytocin tycks skapa ett mer intimt band till bebisen (Mehta, Eapen, Kohlhoff, et al., 2016).
Riktigt så enkelt som hos exempelvis fåglar som utför en dans när honorna uppvaktas är mänsklig sexuell reproduktion givetvis inte, men principen är densamma hos människor genom dejting eller att män i allmänhet uppvaktar kvinnor först. Evolutionspsykologer har ställt hypotesen att kvinnor har utvecklat en intuition att bedöma en mans förmåga att skaffa resurser och hans villighet dela med sig till henne och deras avkomma. Denna förmåga reagerar på signaler såsom en mans sociala status och prestige, vilket kan variera något mellan kulturer beroende på vad som är mest gynnsamt i den aktuella miljön. Några av dessa egenskaper som signalerar en god familjeförsörjare är ambition och arbetsmoral, fysisk styrka, intelligens, social dominans och något högre ålder än kvinnan (då män som är äldre i snitt har hunnit anskaffa mer resurser än yngre eller jämnåriga män).
Ovanstående har bekräftats i en rad olika enkätundersökningar där man frågat både män och kvinnor vad de värderar högst hos en långsiktig partner. Enligt Weekes-Shackelford & Shackelford (2014) har följande skillnader rapporterats:
- Män föredrar ungdom, fertilitet, kyskhet och hög genetisk kvalité (skönhet) hos kvinnor.
- Kvinnor föredrar prestationsförmåga, vilja att ägna resurser åt familjen samt att mannen har en något högre ålder än dem själva.
- I det moderna samhället uppskattar kvinnor mer än män hög utbildning hos motsatta könet, stabilt arbete samt högre inkomst än dem själva.
- Kvinnor värderar även mannens sociala status högre än tvärtom.
Dessa skillnader är bara ett axplock men som bekräftats i internationella studier och visat att skillnaderna är universella världen över, vilket i sig tyder på evolutionär utveckling med en genetisk grund snarare än enbart kulturell påverkan (Buss, 1989; Lippa, 2007). Däremot varierar det hur viktiga man anser de olika egenskaperna vara i relation till varandra. En studie från Conroy-Beam, Pham, Buss och Shackelford (2015) kunde konstatera att skillnaderna i preferenser mellan könen var såpass robusta att man med 92.2% säkerhet kunde avgöra könet på en person genom att endast utgå från dennes preferenser av egenskaper hos en partner. Dessa skillnader var genomgående mellan olika kulturer.
I studien från Buss (1989) framkom att Sverige var det land i studien där män lade minst vikt vid kvinnlig kyskhet, följt av övriga nordeuropeiska länder. Sannolikt hänger detta ihop med den höga grad av individualism som råder här i jämförelse med det starkt kollektivistiska Kina där män ställde högst krav på kyskhet.
Att kvinnans kyskhet värderas av män hänger ihop med hennes karaktär; att hon inte har sex med vilken man som helst samt att risken för könssjukdomar är lägre hos en kysk kvinna. Sannolikt beror denna värdering hos män även på det faktum att en kvinna som under mänsklighetens historia inte varit kysk sannolikt även hade barn med andra män, vilket rent evolutionärt är ett nerköp för en man. Risken för att hon kommer vara otrogen med en annan man är dessutom lägre hos en kysk kvinna.
Det är sannolikt även beroende på utseenderelaterade preferenser hos män som kvinnor förstärker sina yttre attribut med hjälp av kosmetika, plastikkirurgi, dieter och klädval medan män i högre utsträckning använder sig av statussymboler som signalerar framgång och rikedom såsom snygga kostymer, klockor, bilar et cetera (Campbell, 2013). Även muskler hos män premieras av många kvinnor. Statussymbolerna kan dock givetvis variera något mellan kulturer beroende på vad som är förknippat med status genom prestation, men gemensamt är att de används för eller signalerar hög social status och framgång.
Hos kvinnor är det generellt även en oskriven regel att mannens längd har betydelse. Undertecknad har fått höra förklaringar om att detta har att göra med att kvinnan vill känna att mannen rent fysiskt skall kunna beskydda henne, men det kan även har att göra med att det föreligger ett samband mellan längd och intelligens (Marioni, Batty, Hayward, Kerr et al., 2014). Sambandet antyder därför att en lång man är mer intelligent och således i genomsnitt har större potential att kunna försörja familjen än vad en kort man har. Detta bekräftas även i en studie över svenska manliga företagsledare som visar ett positivt samband mellan längd, inkomst och företagets framgång (Adams, Keloharju och Knüpfer, 2017). Således: en lång man signalerar både beskyddande och försörjning på ett evolutionärt plan.
Dock är det inte svårt att inse att önskvärda egenskaper kan förändras över tid eller mellan olika miljöer. Fysisk styrka och aggression har exempelvis varit en stor fördel för överlevnad historiskt för att skydda familjen från såväl rovdjur som från inkräktare. I det moderna och civiliserade samhället har dock intelligens kommit att bli allt viktigare då det är den främsta prediktorn för utbildning, arbete och inkomst (Herrnstein & Murray, 1994) – egenskaper som också är essentiella för att försörja en familj och som därför värderas av kvinnor. Tyvärr blir detta en nackdel när vårt samhälle importerar horder av unga män från kulturer där aggressivitet är norm och intelligensen är lägre medan det rakt motsatta råder hos svenska män idag.
Gällande kortsiktiga reproduktionsstrategier (tillfälligt sex och kortvariga relationer) så använder både män och kvinnor andra preferenser än när de söker en långsiktig partner. Enligt Buss och Shackelford (2008) värderar kvinnor mäns utseende och statussymboler mer när de har en kortsiktig strategi (se exemplet med Tinder nedan) och mindre vikt vid psykologiska egenskaper. Män i sin tur föredrar kroppslig attraktion för kortsiktiga relationer men lägger större vikt vid ett vackert ansikte för långsiktiga relationer (Confer, Perilloux och Buss, 2010), vilket tros bero på att kvinnokroppen signalerar fertilitet mer än vad ett ansikte gör medan ansiktet signalerar psykologiska egenskaper som är viktigare för en långsiktig relation.
I nästa del tar jag upp hur moderna dejtingtjänster är till kraftig fördel för kvinnor och vad som anses attraktivt hos en potentiell partner.
Källor:
Adams, R., Keloharju, M., & Knüpfer, S. (2017). Are CEOs Born Leaders? Lessons from Traits of a Million Individuals. Research Institute of Industrial Economics, Working Paper No. 1024. https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=2436765
Bendixen, M, Asao, K., Wyckoff, J.P., Buss, D.M., & Ottesen Kennair, L.E. (2017). Sexual regret in US and Norway: Effects of culture and individual differences in religiosity and mating strategy. Personality and Individual Differences, October 2017. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0191886917303148
Buss, D.M. (1989). Sex differences in human mate preferences: Evolutionary hypotheses tested in 37 cultures. Behavioral and Brain Sciences, 12, s. 1-49. https://www.cambridge.org/core/journals/behavioral-and-brain-sciences/article/sex-differences-in-human-mate-preferences-evolutionary-hypotheses-tested-in-37-cultures/0E112ACEB2E7BC877805E3AC11ABC889
Buss, D.M., & Shackelford, T.K. (2008). Attractive Women Want it All: Good Genes, Economic Investment, Parenting Proclivities, and Emotional Commitment. Evolutionary Psychology, 6(1), s. 134-146. https://journals.sagepub.com/doi/full/10.1177/147470490800600116
Campbell, A. (2013). A Mind of Her Own: The Evolutionary Psychology of Women (2 uppl.). Oxford: Oxford University Press.
Cantor, J.M., Blanchard, R., Robichaud, L.K., & Christensen. B.K. (2005). Quantitative reanalysis of aggregate data on IQ in sexual offenders. Psychological Bulletin, 131(4), s. 555-568. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16060802
Carter, G.L., Campbell, A.C., & Muncer, S. (2014). The Dark Triad personality: Attractiveness to women. Personality and Individual Differences, 56, s. 57-61. http://www.academia.edu/13951487/The_Dark_Triad_personality_Attractiveness_to_women
Clark, R.D., & Hatfield, E. (1989). Gender Differences in Receptivity to Sexual Offers. Journal of Psychology & Human Sexuality. 2(1), s. 39-55. https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1300/J056v02n01_04
Confer, J.C., Perilloux, C., & Buss, D.M. (2010). More than just a pretty face: men’s priority shifts toward bodily attractiveness in short-term versus long-term mating contexts. Evolution and Human Behavior, 31, s. 348–353. https://www.researchgate.net/publication/281793765_Sex-differences_in_preference_for_looking_at_the_face_or_body_in_short-term_and_long-term_mating_contexts
Conroy-Beam, D., Pham, M., Buss, D.M., & Shackelford, T.K. (2015). How Sexually Dimorphic Are Human Mate Preferences? Personality and Social Psychology Bulletin, 41(8), s. 1-12. https://www.researchgate.net/publication/278039714_How_Sexually_Dimorphic_Are_Human_Mate_Preferences
de Graaf, H., & Sandfort, T.G. (2004). Gender differences in affective responses to sexual rejection. Archives of Sexual Behavior, 33(4), s. 395-403. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15162085
Figueredo, A.J., Vásquez, G., Brumbach, B.H., & Schneider, S.M. (2004). The heritability of life history strategy: the K-factor, covitality, and personality. Social Biology, 51(3-4), s. 121-143. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17019827
Galperin, A., Haselton, M.G., Frederick, D.A., Poore, J., von Hippel, W., Buss, D.M., & Gonzaga, G.C. (2013). Sexual regret: evidence for evolved sex differences. Archives of Sexual Behavior, 42(7), s. 1145-1161. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23179233
Guay, J-P., Ouimet, M., & Proulx, J. (2005). On intelligence and crime: A comparison of incarcerated sex offenders and serious non-sexual violent criminals. International Journal of Law and Psychiatry, 28, s. 405–417. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15961156
Herrnstein, R.J. & Murray, C. (1994). The Bell Curve: Intelligence and Class Structure in American Life. New York: Free Press.
Jackson, D.N., & Rushton, J.P. (2006). Males have greater g : Sex differences in general mental ability from 100,000 17-to 18-year-olds on the Scholastic Assessment Test. Intelligence, 2006. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0160289606000250
Lippa, R.A. (2007). The preferred traits of mates in a cross-national study of heterosexual and homosexual men and women: an examination of biological and cultural influences. Archives of Sexual Behavior, 36(2), s. 193-208. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17380374
Marioni, R.E., Batty, G.D., Hayward, C., Kerr, S.M., Campbell, A., Hocking, L.J., Scotland, G., Portueous, D.J., Visscher, P.M., & Deary, I.J. (2014). Common Genetic Variants Explain the Majority of the Correlation Between Height and Intelligence: The Generation Scotland Study. Behavior Genetics, 44(2), s. 91-96. https://link.springer.com/article/10.1007%2Fs10519-014-9644-z
Mehta, D., Eapen, V., Kohlhoff, J., Mendoza Diaz, A., Barnett, B., Silove, D., & Dadds, M.R. (2016). Genetic Regulation of Maternal Oxytocin Response and Its Influences on Maternal Behavior. Neural Plasticity, 2016, 5740365. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5107871/
Papp, L.J., Gnoleba, M.A., Hagerman, C., & Erchull, M.J. (2015). Exploring Perceptions of Slut-Shaming on Facebook: Evidence for a Reverse Sexual Double Standard. Gender Issues, 32(1). https://www.researchgate.net/publication/272196907_Exploring_Perceptions_of_Slut-Shaming_on_Facebook_Evidence_for_a_Reverse_Sexual_Double_Standard
Qureshi, C., Harris, E., & Atkinson, B.E. (2016). Relationships between age of females and attraction to the Dark Triad personality. Personality and Individual Differences, 95, s. 200-203. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0191886916301015
Rushton, J.P. (2000). Race, Evolution, and Behavior: A Life History Perspective (3e uppl.)
Tappé, M., Bensman, L., Hayashi, K., & Hatfield, E. (2013). Gender Differences in Receptivity to Sexual Offers: A New Research Prototype. Interpersona, 7(2). https://interpersona.psychopen.eu/article/view/121/html3
The Annie E. Casey Foundation. Children in single-parent families by race. Hämtad från 2018-05-11 från: https://datacenter.kidscount.org/data/tables/107-children-in-single-parent-families-by#detailed/1/any/false/870,573,869,36,868/10,11,9,12,1,185,13/432,431.
Zerjal, T., Xue, Y., Bertorelle, G., Spencer Wells, R., Bao, W., Zhu, S., Qamar, R., et al. (2003). The Genetic Legacy of the Mongols. American Journal of Human Genetics, 72(3), s. 717-721. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0002929707605874
Weekes-Shackelford, V.A., & Shackelford, T.K. (red). (2014). Evolutionary Perspectives on Human Sexual Psychology and Behavior. New York: Springer.
